Immunterapi vidareutvecklas av forskare vid Sahlgrenska


Immunterapi har blivit en banbrytande metod att bota malignt melanom och sedan 2015 har metoden varit godkänd.  Behandlingen erbjuds alla patienter men man vet att den tyvärr inte botar alla.  Frågan är: Varför inte? Ett forskarteam på Sahlgrenska Cancer Center är på väg att finna svaret, ett svar som kan leda till nya behandlingar.

Lions Cancerfond Väst fann 2017- i likhet med Nobelkommittén 2018 – forskningsområdet immunterapi så viktigt att man beslöt tilldela Sahlgrenska Cancer Center ett bidrag på en miljon kronor, vilket fonden tacksamt mottagit av en mycket generös givare.  Jonas Nilsson, professor i experimentell cancerkirurgi och chef för forskargruppen på Sahlgrenska, berättar vad man vill åstadkomma med hjälp av detta:

     – Först och främst behöver vi förstå hur immunterapi fungerar och också varför det ibland inte fungerar. Slutmålet för oss är att se till att det alltid fungerar!

Jonas Nilsson och fil dr Larissa Rizzo

     Den cancertyp denna forskning inriktar sig på är främst malignt melanom. Som läget nu är fungerar immunterapi i cirka hälften av fallen, varför det alltså skulle vara en fantastisk framgång om man kunde få det att alltid fungera. Den ansats Jonas Nilsson valt är att för varje individ försöka förutspå behandlingens resultat för att därigenom också kunna upptäcka vad som kan vara orsak till uteblivna framgångar.       – Vi för in patientens cancerceller i möss som särskilt preparerats för att deras immunsystem inte ska stöta bort cellerna. Vi har även lyckats transplantera in patientens immunceller i musen, som redan bär på patientens tumör. Om tumören då försvinner svarar patienten på immunterapin, berättar Jonas.

Hämmar cancerns försvarsmekanism

Att inte patientens immunsystem direkt i patienten klarar av tumören, beror på att cancercellerna har en förmåga att omintetgöra immunsystemets attacker. Vid immunterapi införs dock s.k. PD1-hämmare som hämmar cancerns förmåga att ”försvara sig”. Därmed stärks immunsystemet så att det kan oskadliggöra cancercellerna. De immunceller som planterats in i musen kan göra samma sak som dessa PD1-hämmare eftersom forskargruppen för första gången lyckats utveckla en speciell musstam där immunterapi kan studeras. Försvinner cancern i musen så försvinner den i den aktuella människan om PD1-hämmare tillförs.  Även andra typer av immunterapi existerar men den med PD1-hämmare är den vanligaste.

 Jonas uppskattar det nära samarbetet med cancerkliniken som nu etablerats. På så sätt kan han följa experimentens resultat i människan och inte bara i laboratoriet. Exempelvis medverkade två cancersjuka patienter när musmodellen testades. Båda dessa är nu botade.

      Har man då inga etiska betänkligheter när det gäller sådana här djurförsök?

      – Man ska ha klart för sig att utan djurförsök hade vi alls inte haft immunterapi, klargör Jonas. Självklart försöker vi dock göra processen så lindrig som möjligt för mössen. En hängiven djurtekniker följer deras beteende och ser om de lider. Vår etiska gräns är dubbelt så snäv som i andra länder.

Ny behandling på väg

Man har redan sett att metoden med musmodeller på ett tidigt stadium tillförlitligt förutspår vilka som kan bli botade av nämnda immunterapi. Nu är man i en ny studie på god väg att finna en behandlingsform för dem som hittills inte blivit botade. Men tyvärr är processen dit lång. Den går bland annat vi artiklar i etablerade vetenskapliga tidskrifter, där man redovisar försöken. Dessutom måste Läkemedelsverket först godkänna studien – ett möte med dem är redan inbokat.

Men ny finansiering behövs hela tiden. I Sverige vilar merparten av cancerforskningen på givare. Tack vare Lions bidrag har laboratoriematerial kunnat införskaffas och fil dr Larissa Rizzo kunnat arbeta heltid med immunterapiforskning i ett och ett halvt år, vilket snabbat på arbetet.

    – Allmänhetens engagemang betyder otroligt mycket för forskningen, framhåller Jonas. Vi är väldigt tacksamma för bidraget från Lions Cancerfond Väst och uppskattar kontakten med dem.  Tack vare att det är en lokal fond blir deras engagemang så personligt. Vi får redovisa vad vi gör och får så stimulerande frågor. Framför allt får vi tack vare givarnas bidrag chans att skapa bättre behandlingar!

Lena Haldin
Forskningsredaktör