Molekylärgenetisk monitorering vid akut myeloisk leukemi – utveckling av nya strategier för behandlingsbeslut
Behandlingsresultaten vid akut myeloisk leukemi (AML) är otillfredsställande främst p.g.a. hög frekvens återfall. För att kunna förebygga återfall behöver vi bättre sätt att hitta leukemiceller medan de fortfarande gömmer sig bland friska celler i benmärgen. Detta kan teoretiskt göras i följande situationer:
1) under behandlingen – för att ge möjlighet till mer/mindre intensiv behandling
2) genom monitorering (övervakning) efter avslutad behandling – för att tidigt upptäcka och behandla begynnande återfall.
Idag är det p.g.a. tekniska hinder svårt att hitta leukemicellerna. Vi har därför utvecklat en ny analys som bygger på mutationer som finns i leukemicellerna men inte i patientens friska celler. Syftet med projektet är att fortsätta utvärdera den kliniska användbarheten av djupsekvensering. Detta görs med en studie på vuxna med AML under cellgiftsbehandling (1) samt en studie på barn efter avslutad behandling mot AML (2). Projektet blev 2019 beviljat 500.000 kronor.
I den del som avser vuxna patienter med AML (1) så har merparten av alla analyser på de 99 inkluderade patienterna utförts och deras resultat samt alla kliniska data har sammanställts i en databas.
Enstaka prover ska analyseras med djupsekvensering.
I studien kommer vi att ha data från 99 patienter och kommer då kunna se vilken nivå som är associerad med högre respektive lägre risk för återfall.
Anslaget från Lions Cancerfond Väst har använts för att utföra analyser samt reagens till analyserna.
I den del som avser barn (2) har studien avslutat inklusion och nu pågår datasammanställning och –analys. Data har ställts samman och presenterades i maj 2021.
Studien innefattar 21 barn där vi analyserat blodprover inför återfall och i 18 av fallen kan vi med djupsekvensering påvisa leukemiceller (dvs begynnande återfall) i blodet en till flera månader före återfallet. Vi har även jämfört djupsekvenseringsmetoden med en annan ny metod för mutationsdetektion, digital droplet PCR (ddPCR), och vi ser mycket god överensstämmelse mellan metoderna. Med vår studie visar vi att om man undersöker vilka mutationer barn har vid AML kan markörer specifika för leukemicellerna identifieras och användas för monitorering med antingen djupsekvensering eller ddPCR. Detta är en stor förbättring jämfört med hur det är idag, när endast ca 30% av barn (och vuxna) med AML har markör som kan möjliggöra monitorering. Tiden från när djupsekvensering respektive ddPCR påvisar leukemiceller till patienten får återfall varierar stort, men i det stora flertalet patienter sker det före återfallet – vilket kan ge möjlighet till tidigt insatt återfallsbehandling.
Anslaget från Lions Cancerfond Väst har använts för att utföra analyser med djupsekvensering samt för dataanalys.
Slutligen vill jag tacka för det stöd som Lions Cancerfond Väst beviljat mig den senaste femårsperioden. Det har betytt oerhört mycket för mina chanser att fullfölja mina forskningsidéer. Jag är övertygad om att vi snart kommer att ha publicerat även resultaten från de studier jag beskriver ovan. Parallellt med projekten som stötts av er har vi – till följd av att vi satt upp metoden för forskningsprojekten – kunnat introducera djupsekvensering som en metod i det kliniska laboratoriet på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, där jag ansvarar för analyserna inom malign hematologi. Analysen djupsekvensering används nu för patienter med AML med mutation i NPM1 från både Västra Götalandsregionen och från övriga landet. Det är alltså enkelt för mig att säga att den forskning ni stöder är av stor nytta för både dagens och framtidens patienter med blodcancer.
Linda Fogelstrand
Överläkare vid Klinisk kemi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset
