Ny behandling mot dödlig körtelcancer


Adenoidcystisk cancer är en långsamt växande, mycket aggressiv körtelcancer som kan uppstå i flera olika organ i kroppen. Vanligtvis uppkommer tumörerna i huvud- och halsregionen, men kan också utvecklas i t.ex. bröst, prostata, hud och lungor.

− Idag finns ingen fungerande behandling för den här cancerformen och dödligheten är hög, säger Mattias Andersson, forskare vid Sahlgrenska Cancer Center i Göteborg, som under 2015 och 2016 erhöll stöd från Lions Cancerfond Väst.

 

Cytostatika och strålning biter inte på dessa tumörer och dagens behandling är därför begränsad till kirurgi. Tyvärr är dock tumörerna ofta svåra att avlägsna helt vilket leder till att många patienter får återfall utan möjliga behandlingsalternativ. Det är också vanligt att patienterna får metastaser vilket gör att dödligheten är mycket hög.

 

Hoppet står nu till de nya målriktade läkemedel som utvecklats på senare år. Det är med hjälp av just sådana läkemedel som Mattias Andersson och hans forskarkollegor utvecklat en ny kombinationsbehandling som visat god effekt på adenoidcystisk cancer.

− Vi kan visa att behandlingen markant bromsar tumörtillväxten i både cellodlingsförsök och i djurmodeller, säger Mattias Andersson, som tillsammans med professor Göran Stenman lett studien. Detta ger stort hopp om en ny behandling för patienter med återfall och metastaserande sjukdom.

 

Behandlingen är riktad mot cancergenen MYB, en transkriptionsfaktorgen som tidigare varit omöjlig att använda som behandlingsmål. MYB styr ett stort antal andra gener i tumörcellerna och är central för tumörernas tillväxt. Forskarna har nu visat att IGF-signalvägen reglerar MYB genens aktivitet och att genom att blockera denna signalväg, och därmed MYB, kan tumörernas tillväxt bromsas. Den nya kombinationsbehandlingen blockerar även två andra signalvägar som visats vara kritiska i adenoidcystisk cancer.

 

Ett omfattande arbete som pågått under flera år ligger bakom resultaten. Forskarna har under lång tid samlat in ett stort antal patientprover och satt upp de experimentella metoder som krävts för upptäckterna.

− Stödet från Lions Cancerfond Väst har gjort att vi har kunnat utföra det stora antalet experiment som ingår i studien och även gett oss spelrum att tänka utanför ”boxen”, säger Mattias Andersson. Det är uppenbart att forskningsbidrag även från mindre anslagsgivare fyller en viktig funktion i dagens cancerforskning, fortsätter han.

 

Forskarna arbetar nu vidare med att förfina den nya behandlingen och hoppas inom en snar framtid kunna påbörja kliniska studier på patienter.

 

Studien är publicerad i den välrenommerade amerikanska tidskriften Journal of the National Cancer Institute. https://doi.org/10.1093/jnci/djx017