Nobelprisad immunterapi vidareutvecklas i Göteborg


– När det vände, när knölarna och hostan började försvinna och vi förstod att vi varpå rätt väg – vilken lyckokänsla! säger Kent Persson, som tack vare ett forskningsteam vid Sahlgrenska universitetssjukhuset fick förmånen att redan2013 delta i en studie kring effekten av immunterapi vid hudmelanom som gett metastaser.
    Nobelpriset i medicin 2018 för upptäckten av immunterapi har gett metoden erkänsla och stor publicitet. Lions Cancerfond Väst stödjer sedan 2017 fortsatt forskning inom området. För närvarande är det metastaserande ögonmelanom som är i fokus för Lars Ny, överläkare och forskare vid onkologen på Sahlgrenska universitetssjukhuset.


Kent Persson, som botades för sin hudcancer med immunterapi, omgiven av t.h. Dr. Lars Ny och t.v. Lars-Göran Larsson Lions Cancerfond Väst

Först en tillbakablick på den studie, som Kent Persson deltog i:
    – Kent bodde ju i Landvetter och blev då automatiskt hänvisad till oss, berättar Lars Ny. När det pågår en studie får lämpliga patienter alltid en förfrågan om de vill medverka och just då hade vi en studie där vi jämförde vilket som gav bäst effekt, immunterapi eller cytostatika,på patienter med hudmelanom.
   Detta var 2013 och Kent hade under det gångna året märkt hur en liten, knappt ärtstor, knuta vuxit, mångdubblats och spritt cancerceller till lymfan, lungorna och levern. Hoppet kändes släckt. Men i studien blev han lottad till behandling med immunterapi och i juli påbörjades den. Redan några veckor senare upplevde han en förbättring. Denna fortskred i takt med fortsatt behandling och ett år senare var alla tecken på cancer borta.
     – Jag hade en sagolik tur, säger Kent, som kom med i studien. Att jag hörde till Sahlgrenska, att studien pågick just då, att jag fick pröva immunterapi och inte cytostatika – och att jag svarade på behandlingen, allt samverkade.
    Det är naturligtvis ett fantastiskt framsteg som nu gjorts inom cancerbehandlingen, men alla har ju tyvärr inte samma tur som Kent. En majoritet av dem som fick immunterapi i hans studie blev botade men flera blev det inte, och man vet inte riktigt varför. Dock visade sig metoden klart överlägsen behandling med cytostatika, vilket först märktes i kontrollgruppen.


   – Som läkare ställs man förstås inför ett svårt dilemma när man i en studie måste behandla patienter med en annan metod än den man själv mest tror på, bekänner Lars Ny. De som först fick cytostatika fick dock efter ett år övergå till immunterapi. Vi vet nu att biverkningarna av immunterapi är betydligt mindre än av cytostatika och effekten markant större.
   Det har gått fem år sedan denna studie och2015 blev immunterapi förklarad som standardbehandling för hudmelanom. Den går ut på att s k PD1-hämmare tillförs för att förhindra att ett visst protein (PD1)hämmar immunförsvarets egen förmåga att stoppa cancercellernas tillväxt.


   Tyvärr har det dock visat sig att denna metod inte har någon vidare effekt på ögonmelanom. Men Lars Ny och hans team har en förhoppning om att man, genom en kombination av immunterapi och s k epigenetisk terapi via två stycken hämmare, kan få effekt även på metastaserande ögonmelanom – och i förlängningen även på andra sorters cancer.Men forskningen kostar.
   – Utöver olika insamlingsfonder så är det i regel läkemedelsföretag och bioteknikföretag som finansierar vår forskning,berättar Lars Ny. Men när det gäller mindre vanliga sjukdomar som t ex ögonmelanom, så är företagen inte så intresserade. I de fallen är vi ännu mer beroende av privata bidrag.  För att viska kunna göra kliniska, patientnära prövningar behöver vi anställa forskningsledare och forskningssköterskor. Det behöver tas många blodprover,vävnadsprover m m som sedan ska sammanställas och analyseras. Allt sådant kostar.
    Här kommer bidrag från LCV väl till pass,anser Lars:
   – Engagemanget från allmänheten i den patientnära forskningen är avgörande för ekonomin. Sådana bidrag blir grundplåten för den här typen av forskning och för oss själva blir det enväldig stimulans.
   Lars ser redan vissa positiva resultat av den s k PEMDAC-studien om den nämnda kombinationsbehandlingen och lovar att man redan i vår kommer att presentera resultat i USA. Ännu får han dock inte yppa något, men han förefaller nöjd med utfallet hittills.


   Man ska veta att forskning är ett tidsödande, tålamodskrävande arbete. När det gäller immunterapi så påbörjades forskningen redan för 25 år sedan och först tio år senare började man genomföra de första kliniska studierna. Det var 2006, som de företag som finansierade nuvarande nobelpristagaren James Allison, vände sig till Sverige för samarbete, eftersom man här redan bedrev forskning kring immunterapi.
   Nu går man alltså vidare, både här och utomlands, i förhoppningen om att kunna använda olika kombinationsmetoder också för andra cancerformer, exempelvis lungcancer.
   – Jag tror att vi kommer att göra stornytta, summerar Lars Ny stolt.
 

Forskningsredaktör 
Lena Haldin