Bättre diagnostik för prostatacancer sökes


DSC06945– Jag brinner för att göra om och förbättra tidig diagnostik av prostatacancer i Sverige, säger Rebecka Arnsrud Godtman, forskare vid Sahlgrenska Universitetet i Göteborg. Vi måste vässa metoderna och nå ut till alla män. Just nu är det mest högutbildade som tar chansen till kontroll, men vi måste få en mer jämlik sjukvård i Sverige.

Antalet fall av prostatacancer bara ökar och fler dör i detta än i trafiken. Mot livmoderhalscancer och bröstcancer finns förebyggande åtgärder för alla kvinnor, men för prostatacancer har man ännu ingen allmän screening av män, d v s kontroll för att ha möjlighet att i god tid upptäcka tumören.

Det gängse förfarandet har hittills varit att man bett om att få veta sitt PSA-värde vid ett blodprov. Ett värde över 3 har i regel medfört remiss till biopsi, d v s vävnadsprov, då läkaren via en ultraljudsstav försöker ta prov på tumören. Men träffsäkerheten är inte hundraprocentig och trots att man tar 8-12 prov så går det ändå att missa. Dessutom är metoden obehaglig och kan medföra infektioner. Får man diagnosen cancer påbörjas ofta en behandling.

– Men många får sin diagnos helt i onödan (s k överdiagnosticering), för många tumörer skulle aldrig ha påverkat patienten och därför skulle ingen behandling ha behövts. Bland dem med ett PSA-värde mellan tre och tio har dessutom 75 procent inte cancer som förklaring till det förhöjda PSA-värdet, berättar Rebecka. Samtidigt upptäcker vi många tumörer alldeles för sent!

Rebecka har i år fått nästan hälften av sin forskningstid finansierad tack vare bidrag från Lions Cancerfond Väst. Hennes forskning går ut på att öka träffsäkerheten i diagnosticeringen. Dels vill man minska antalet ”onödiga” biopsier, dels göra dem säkrare – och också öka chansen till att fler upptäcks i tid. Det senare skulle kunna åstadkommas genom att det genomförs allmän screening och att gränsen för alarmerande PSA-värden sänks. Genom att sedan använda en speciell sorts magnetröntgen (mp MR) för att före biopsi sortera bort fall med harmlösa tumörer samt, vid biopsi, öka träffsäkerheten, skulle man kunna minska risken för överdiagnosticering och samtidigt minska dödligheten.

Fördelarna med en allmän screening har redan bevisats via den s k Göteborg 1-studien, där man följt tiotusentals deltagare i 20 år. Dödligheten i prostatacancer har minskat med över 40 procent. Emellertid skulle troligen en stor del av de konstaterade cancerfallen ha klarat sig utan behandling, en behandling som i regel ger vissa biverkningar och försämrad livskvalitet.

Rebecka disputerade nyligen på detta ämne och hon och hennes forskarkolleger går nu, under ledning av professor Jonas Hugosson, vidare med Göteborg 2-studien. Där hoppas man visa att allmän screening tillsammans med magnetröntgen inför ev. biopsi ska markant förbättra diagnosticeringen. Studien är den första stora screeningstudien i världen med magnetröntgen av misstänkta prostatatumörer. Den omfattar ca 50 000 slumpvis utvalda personer som ska följas i uppemot 20 år. Om fem-sex år hoppas man ha de första resultaten.

– Vårt mål är att minska antalet män som behöver göra vävnadsprov, att hitta större andel tumörer i ett botbart stadium samt att minska antalet män som får prostatacancerdiagnos alldeles i onödan. Lyckas vi med detta kan det vara dags för allmän screening! avslöjar Rebecka, som lyser av entusiasm inför uppgiften. Det behöver inte bli dyrare, för MR-undersökningar kostar knappt mer än vävnadsprover med analyser.

– Bidrag från fonder som Lions Cancerfond Väst är otroligt betydelsefullt för vår forskning. Utan fondmedel skulle vi inte kunna bedriva forskning. Landstingets bidrag räcker inte, poängterar Rebecka.

Själv delar hon sin tjänst mellan forskning och tjänstgöring på urologkliniken, något hon finner stimulerande. Hennes forskningstid fylls till stor del av biopsiprovtagning samt, förstås, av en noggrann dokumentation – en gärning som vi hoppas på sikt ska minska lidande och rädda liv!
DSC05608

Forskningsredaktör
Lena Haldin